Vanliga frågor och svar om diskriminering och orättvis behandling
Allt som känns orättvist är inte diskriminering enligt lag, men du kan fortfarande rapportera mycket. Här hittar du svar på frågor som Högskolan ofta får kring diskriminering och orättvis behandling.
Det är din upplevelse av händelsen som är viktig i en utredning, det krävs inte att någon ska ha sett händelsen för att du ska kunna göra en anmälan.
Ja, en formell utredning kan ibland resultera i att ärendet överlämnas till disciplinnämnden. Disciplinnämnden beslutar om en eventuell avstängning eller varning.
Det finns ett förbud mot repressalier i diskrimineringslagen. Förbudet finns för att den som vill anmäla eller berätta om diskriminering ska kunna göra det, utan att behöva oroa sig för negativa konsekvenser.
Ja, det kan det vara, när en händelse har ett tydligt samband med dina studier och din studiesituation. Exempelvis om du blir utsatt för diskriminering av en kurskamrat på Discord och det påverkar dig när du är på plats i skolan.
Kontakta samordnare för lika villkor för råd. Det går också bra att prata med någon på skolan som du har förtroende för.
Diskrimineringslagen är till för att skydda en individ. Vill den som utsatt inte göra en anmälan så går det inte att genomföra en utredning. Det är viktigt att diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier kommer till Högskolans kännedom.
Under din verksamhetsförlagda utbildning (VFU) likställs du som student med arbetstagare på praktikplatsen. Högskolan har också ett ansvar att du inte utsätts för diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier under din VFU.
Känner du dig utsatt ska du i första hand kontakta kursansvarig på institutionen som ger kursen samt ansvarig chef för arbetsplatsen. Du kan även vända dig till en lärare, samordnare för lika villkor, studentkåren eller någon anställd som du har förtroende för.
På sidan Lika villkor kan du läsa mer om diskrimineringsgrunderna och Högskolans arbete i frågan.
Min upplevelse räknas inte som diskriminering?
Om din upplevelse inte innebär att du har blivit diskriminerad utifrån någon av diskrimineringslagens grunder (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder), kan den fortfarande utredas som ett klagomål eller ur ett arbetsmiljöperspektiv. Kontakta samordnare för lika villkor om det är svårt att veta vad det handlar om.
Om det inte är diskriminering
Om du anser att din utbildning inte följer studiereglerna (regler på grundnivå och avancerad nivå för studier och examination samt regler för studentinflytande) kan du lämna in ett klagomål.
En konflikt är när finns en allvarlig oenighet, man är inte överens om något.
Vid en konflikt förekommer argument om något som för de inblandade är viktigt. Det kan exempelvis vara olika idéer, intressen eller behov.
En konflikt behöver därför inte vara diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller en kränkning men kan utvecklas till det.
Handlingar som upplevs som kränkande av den eller de som utsätt kallas kränkande särbehandling. Det är till exempel nedvärderande bemötande av lärare eller från annan student eller om riktade förolämpningar.
Även undanhållande av information och osynliggörande, att baktala någon annan eller om hot och förföljelse ingår i rubriceringen. Om kränkande särbehandling upprepas så kallas det även för mobbing. Kränkande särbehandling kan leda till ohälsa och utanförskap och Högskolan i Skövde har nolltolerans.
Du kan känna dig sårad men att få kritik om den är underbyggd, att inte bli bjuden på en privat fest, att inte få önskemål tillgodosedda om man nekas med sakliga skäl/grunder med mera räknas inte som kränkande särbehandling.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och har ett samband med diskrimineringsgrunderna. Exempelvis om någon uttalar sig nedsättande, förlöjligande eller generaliserande.
Anspelningar och handlingar av sexuell natur som kränker någon värdighet räknas som sexuella trakasserier. Det är oönskat av den som utsätts och det är den som utsätts som avgör vad som är oönskat eller kränkande.